Kategoriarkiv: Rapporter

Skräpmängd efter vägar

Gällivare 2011-07-30

Skräpmängd efter vägar, exemplet E 45 Östersund- Gällivare juli 2011

Efter att till detta datum ha vandrat från Smygehuk till Gällivare kan jag göra beräkning av skräp i dikena efter olika vägar. Under vandringen räknar jag regelbundet när inte andra saker intresserar mig (naturen, samhällen, näringsliv etc)

På sträckan Porjus – Gällivare som jag gick denna vecka söndag- tisdag 25- 27 juli 2011 räknade jag olika objekt i gåriktningen, vänstra sidan av väg E45, dvs den väg som jag gått från Östersund varje sommar med start 2002.

Upprepade stickprov på sträckan 58 km gjordes så att jag räknade avstånden i vänstra diket (i gåriktningen mot trafiken) mellan objekten i tre klasser: aluminiumburkar , plastflaskor/burkar respektive glasflaskor/burkar. Ett stort antal ( ca 100 ggr) beräkningar under dessa tre dagar pekade på ett avstånd på igenomsnitt 7-10 m mellan varje aluminiumburk, 10-12 m mellan plastflaskor/burkar respektive 10-15 m mellan glasobjekten. Osäkerheten finns noterad eftersom jag ibland såg delar av objekten (ger kanske en överskatting av antalet hela objekt) men ibland var grönskan sådan att objekten kan ha dolts (underskattar mängden). Observera att jag bara räknade ena sidan av vägen dvs det finns dubbelt så mycket objekt när båda sidorna räknas. Ibland har jag kunnat kontrollera de två sidorna på E45 och inte kunnat se någon skillnad. Det finns ett mönster som jag sett på sträckan de första km ut från en tätort (Jokkmokk, Arvidsjaur, Storuman etc) söderut där de som köpt dryck,mat,godis mm tenderar att kasta dessa flaskor etc i diket i körriktningen de första km från tätorten. Jag bedömer att samma mönster finns hos de som kör norrut genom respektive tätorter.

De övriga skräptyperna är papper, kartong, plastpåsar, mjuka plastfolier för godis, snusburkar, delar till fordon (navkapslar, delar av däck, torkarblad, remmar, gummiband att fästa med, metalldelar till avgassystem mm), första åren jag vandrade kasetter och lös tape till kasettspelare, sedan DVD-skivor, mm.

Varje sommar har jag gjort vandringen i juli månad, dvs om kommuner, Trafikverket, Länsstyrelsen, idrottsföreningar etc städat dikena under maj-juni ( här i norra Sverige , men tidigare i södra landet), har i så fall antalet objekt tillkommit efter städningen. Sista 10 km in mot Gällivare runt E45 i båge runt berget Dundret var denna vecka diket ovanligt rent med endast ett objekt oavsett material per 10-15 m vilket skulle kunna tyda på en städning senaste månaden.

E45 har under dessa år 2000-2011 förbättrats, ny rak sträckning ofta, breddning etc vilket sammanfaller med ökad trafik både av gods och människor, vilket leder till mer skräp. Jag skall med denna kalkyl inleda en analys med insamling av mer data från myndigheter mm och kan då komma att korrigera beräkningar som görs så att den årliga kastade mängden kan beräknas med hygglig precision. Min kalkyl i detta avsnitt visar endast den mängd som jag ser vi vandringstillfället. Sker städning en gång varje vår är det således den mängd som kastats sedan dess fram till juli. Årsfördelningen är sannolikt ojämn ( yrkestrafik vs turism, lokal – resp lång trafik).

Tätheten mellan olika skräpobjekt i beräkningen mellan Porjus och tio km söder om Gällivare dvs på en sträcka av 48 km ger följande resultat om vi antar samma täthet på båda sidorna av vägen:

Aluminium- ock plåtburkar 2 burkar per 10 m dvs       9600 aluminiumburkar

Plastburkar mm                                         2 burkar etc per 12 m dvs 8000 plastburkar mm

Glasflaskor mm                                        2 objekt per 15 m dvs        6400 glasflaskor mm

 

Om hela sträckan Östersund – Gällivare 736 km antas ha samma täthet (mina stickprov tyder på högre täthet på flera sträckor under juli månad) mellan skräpobjekt får vi följande:

Aluminium- och plåtburkar                                             128 000 st

Plastburkar                                                                     122 000 st

Glasflaskor mm                                                              96 000 st

Under augusti 2011 rapporterar massmedia om nedskräpning i Sverige. Mitt intryck efter nya lagen om enklare förfarande vid böter vid nedskräpning är att de städer jag hunnit se blivit mycket renare. Kommunerna själva har också sedan några år mycket högre städinsatser. Alla vill vara rena och attraktiva.

Cigaretter är ett fortsatt stort problem. Organisationen Städa Sverige ,dess VD Mats Wesslén berättade i TV1 23 aug 2011 att ” 400-500 milj fimpar kastas på marken per år” och att detta skadar bl a vatten och biologin i vatten. En snabbkalkyl som jag gör visar att kanske 2 milj rökare under 365 dagar kastar 10 fimpar om dagen på marken (och i vattnet) dvs ca 7 mdr fimpar. Jag söker fakta här.

Jag kommer nu att samla data från Trafikverket, Länsstyrelserna i Jämtland, Väster- och Norrbotten och kommunerna på denna sträcka. Samt höra med Håll Sverige Rent respektive Naturvårdsverket. Viktigt är att avgöra om det skett städning under våren och när samt under övriga delen av året. Hur är de beräkningar som görs av berörda parter och de slutsatser som dras i denna fråga ?

Enl SCB:

Vägar framkomliga med bil                     42 400 mil

Därav för allmän trafik                             21 400 mil

Därav statsvägar                                        9 800 mil

  • därav stam- och riksvägar 1 500 mil

Därav övriga vägar med statsbidrag        7 500 mil

Därav kommunala vägar                          4 000 mil

Övriga vägar , enskilda vägar                   21 000 mil

 

Vi kan göra en beräkning för alla stam- och riksvägar. Dessa är som framgår ovan 1500 mil. Om skräpmängden som jag ovan bedömde för E 45 mellan Östersund och Gällivare 74 mil används som beräkningsgrund får vi för dessa 1500 mil stora vägar ( 20 ggr just den vandrade sträckan ) följande skräpmängd i hela Sverige ( som finns i juli månad – då jag vandrar- dvs efter en hel del vårstädningar vid dessa vägar):

Aluminium- och plåtburkar                      2 560 000 st

Plastburkar                                               2 440 000 st

Glasflaskor mm                                        1 920 000 st

Obs att detta räkneexempel endast gäller de 1500 milen största vägarna som utgör endast 4 % av Sveriges alla bilvägar:

När kvantiteter av skräp kan beräknas för varje år samt städkostnader för varje år kan samhällskostnader per år sammanställas och relateras till mängderna. Till det kommer jag att foga ekonomisk uppskattade värden på de skador som sker i naturen i skog och vattendrag, för växt- och djurliv. Skadorna finns t ex i direkt sjukdomspåverkan, ökad dödlighet och minskat antal djur i naturen men främst på det samlade biologiska systemets funktion. Dess biotjänster minskar och den samlade biosfären har mindre plusvärden och högre kostnader för återställande när det beslutas.

Lösningen på problemet är ökat personligt ansvar, mer information, böter, värdskap för vägrenar från föreningar och enskilda medborgare och företag (vanligt i t ex USA) samt att kommuner och vägmyndigheter ytterst ansvarar för städning, service, underhåll av vägar, rastplatser, parkeringsplatser ( som spontant blir ostädade rastplatser) etc. En social innovation vore att varje godis-,snack- oc dryckesföretag, cigarett- och snustillverkare etc satte som varumärkesmål att just deras avfall inte skulle kastas.

Alla parter bör kunna stödja civilsamhällets krafter där det finns 9,5 milj invånare och 200 000 olika frivilliga organisationer,samfund etc över hela landet. Dela t ex upp alla vägar och rastplatser på dessa stora krafter. Stat,region och kommun samt det näringsliv som finns närmast kan ge stöd med utlånade fordon och redskap medan värd- eller faddergruppen för ett avsnitt eller rastplats gör frivilligarbetet. Dessa har lokal kännedom, motivation för att göra sin bygd attraktiv. Den lokala ICA-handlaren, Konsum,bensinmacken, snabbmatstället, Sveaskog,Vattenfall och LKAB (i t ex norra Sverige), kyrkoförsamlingar m fl har direkt nytta av vacker och attraktiv natur efter vägarna. Det är inte bara ungdom och idrottsföreningar som känner eller bör känna detta ansvar. Den traditionella svenska nånannanismen minskar numera enligt min egen analys. Vi låter inte enbart kommunen t ex ta hand om problem och lösningar. Samhället är mycket större än de begränsade resurser som stat,landsting och kommun disponerar över. 90 % av alla dygnets timmar och som vi själva äger finns i hem,hushåll och civilt liv året runt och i varje individs liv. Icke-heltidsarbetande har stora mängder tid för lokalt engagemang men även heltidsarbetande har och efter 2260 tim arbete och jobbresor kvar 6500 tim varje år där 3500 tim återstår efter sömn. Att initiera lokal samverkan hinner vi alla delta i. Var och en efter förmåga och tid.

Jag anser dessutom att dessa lokala engagemang som kan stärkas mer också ökar lokalt skapande i andra avseenden, företagande och därmed lokal tillväxt. Skräpmängden i t ex Småland och dess ekonomiskt starka företagsamma kommuner är enligt mina erfarenheter mindre än i ekonomiskt svaga kommuner och regioner.

Björn Anders Larsson

0762-483056
046-150690