Linnévännerna och forskningen

Hej Linnévännerna. Dessa fyra bland flera andra blev hedersdoktorer i Uppsala till Linnés minne 2007

Historisk-filosofiska fakulteten i Uppsala selade ut priser med följande intressanta motiveringar:
Doktor Lisbet Rausing, vetenskapshistoriker, London, föddes i Lund men utbildade sig framför allt vid universiteten i Berkeley och Harvard i USA. 1999 disputerade hon vid Harvard på en avhandling om det ekonomiska tänkandet hos Linné, där hon visar hur medvetet han drev tanken att vetenskapens resurser och resultat skulle ställas i samhällsnyttans tjänst. Avhandlingen är den första grundliga studien av sambandet mellan ekonomi och vetenskap hos en av frihetstidens ledande gestalter och är ett framstående bidrag till 1700-talets vetenskapshistoria. Sedan dess har hon publicerat en rad studier som rör Linné och upplysningstiden, bland annat om Linné och det vetenskapliga resandet, och om naturvetenskap och mineralogi i Östersjöområdet. Vid sidan om sin vetenskapliga gärning har Lisbet Rausing gjort viktiga insatser som filantrop och donerat avsevärda summor till välgörenhet och forskning. Bland annat har hon donerat medel till professurer vid Harvard, Cambridge, Imperial College i London samt Uppsala universitet och därmed gjort betydande insatser för att utveckla sin egen disciplin, vetenskapshistoria.

 

Elinor Ostrom, professor i statskunskap vid Indiana University, USA, är en av världens mest framstående samhällsvetare och har bidragit med förstklassig teoribildning i gränslandet mellan de statvetenskapliga och ekonomiska vetenskaperna. Hennes teori om hur allmänningen ska styras, där tillit är nyckelbegreppet, är grundläggande inom flera samhällsvetenskaper. Den kan till exempel användas för att beskriva välfärdsstatens fortlevnad med ett socialförsäkringssystem och ett skattesystem som inte missbrukas. Utan samarbete och tillit fungerar systemet däremot sämre enligt denna teori. Hennes viktigaste insats är dock inom tillämpningarna av teorin inom bland annat miljöområdet, såsom vad som händer vid överfiskning. När vissa rekommenderar statlig kontroll och andra privata initiativ, är Elinor Ostrom skeptisk till båda och betonar istället att förändringen måste växa fram inifrån själva verksamheten. Hon har studerat många lyckade och misslyckade samarbeten världen över, i syfte att identifiera vilka faktorer som är gynnsamma respektive ogynnsamma för resultatet. Tydliga regler och tydligt ansvar, effektiva konfliktlösningsmekanismer, samt etappmål är positivt, medan alltför många brukare, heterogena grupper och fattigdom försvårar samarbeten. År 1999 erhöll Elinor Ostrom Skytteanska priset vid Uppsala universitet.

 

Professor Gaalen Erickson, University of British Columbia, Vancouver, Kanada, har under de senaste 25 åren varit världsledande inom naturvetenskapens didaktik och inom forskning om utbildning av naturvetenskapliga lärare. Särskilt har hans forskning om studenters förståelse av naturvetenskap fått stort genomslag. Han har också handlett ett mycket stort antal yngre forskare världen över. Erickson lade redan i sin avhandling (1975) grunden för ett helt nytt perspektiv på lärande. Sedan dess har han bland annat utvecklat teorier kring hur elever gör för att begripliggöra vetenskapliga begrepp och hur undervisningen kan göras mera effektiv genom att använda denna kunskap. Därtill är Erickson uppmärksammad för utvecklandet av effektiva fortbildningsstrategier som gör det möjligt för lärare att utveckla sin undervisningsrepertoar.

 

Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten:
Sir David Attenborough är utan tvekan en av vår tids mest välbekanta och mest vittfarna personer. Genom sina många grundligt genomförda och pedagogiskt presenterade TV-serier har han gjort ovärderliga insatser för att väcka intresset för naturvetenskaperna hos allmänheten. Likt en modern lärjunge till Linné har han rest till alla delar av världen och sedan delat med sig av vad han upplevt. Sir David har i sin gärning också följt Linnés uppmaning ”Omnia mirari etiam tritissima: Förundra dig över allt, även det mest alldagliga” och med en aldrig sinande entusiasm och upptäckarglädje inför naturens under verkat till gagn för naturvetenskapen i stort.